Karl XII var bög! En ”queer” kung.
Idag läste jag i dagspressen (se även Bengt Nilssons artikel här på KarlXII.se som har fått låna ut något av innehållet till denna artikel) att en ny utställning invigts på Armémuseum. ”King, Queen and Queer” heter den och har sammanställts av Elisabeth Ohlson Wallin. Från nämnda kvinna återfann jag i en intervju i Sydsvenska Dagbladet (27 juli) följande påstående:
”Han [Karl XII] var så pass queer att han inte ville gifta sig. Han var en krigande kung som ville vara med sina karoliner. Det finns faktiskt kärleksbrev från karoliner till Karl XII bevarade. ”
Här har vi en sensation i vardande. Enligt Ohlson Wallin finns det ”kärleksbrev från karoliner till Karl XII bevarade”. Smaka på det. KÄRLEKSBREV från karoliner till KUNGEN! Med tanke på att det tidiga 1700-talets Sverige var ett ytterst strängt lutheranskt samhälle där bibeln till och med spelade en ofta avgörande roll inom lagstiftningen, och att kungen själv i justitierevisionen mer än sällan agerade hårdare än vad lagen stipulerade, så är ovanstående påstående av Ohlson Wallin ett riktigt scoop!
Karl XII inte bara mottog kärleksbrev från sina karoliner – han bevarade dem också för eftervärlden! Och Ohlson Wallin har hittat dem.
Jag har sysslat med forskning i det senkarolinska skeendet i snart 30 år. Jag har författat tre böcker och talrika artiklar och uppsatser om Karl XII. Jag har studerat arkiv i Sverige, Norge, Ryssland, Frankrike, Tyskland och Finland. Jag har därvid personligen rest till många av dem eller haft hjälp av benägna experter. Men aldrig har jag ens varit i närheten av dokument av så sensationella slag som Elisabeth Ohlson Wallin nu hävdar att hon har hittat. Aldrig någonsin. Och då har jag ändå grävt fram ett och annat nytt ur arkivgömmorna.
En given fråga som kräver ett svar blir naturligtvis: VAR finns dessa dokument som Ohlson Wallin refererar till? Som forskare vill jag ju direkt rusa till det/de arkiv som hyser dessa hittills okända skatter. Ingen annan kung har nagelfarits av författare och forskare så hårt och noggrant som Karl XII. Om ingen kung har det skrivits så mycket. Och nu dyker det upp en forskningssensation utan dess like!
Vi som forskar kring senkarolinsk tid i allmänhet och Karl XII i synnerhet skulle vara mycket tacksamma om Elisabeth Ohlson Wallin ville vara så vänlig och meddela oss var dessa sensationella kärleksbrev befinner sig. Hon skulle göra forskningen en stor tjänst! För inte vill jag tro att hon har gjort en Brunner och bara hittar på för att skapa intresse kring sitt projekt..?
Andra relaterade artiklar:
Mer ur samma kategori
- Karolinermonumentet i Näskott
- Unga huliganer anno 1720
- Pylyp Orlyk in Kristianstad : what the archives reveal
- Den omtänksamme sonsonen
Mer från den här skribenten
- Karl XII:s död — En seglivad gåta?
- Karl XII var bög! En ”queer” kung.
- ”Katastrofen vid Poltava – Karl XII:s ryska fälttåg 1707–1709″ som pocket
- Karl XII:s bibel tillgänglig på nätet
Följ skribenten via RSS
Precis som du indirekt antyder i sista meningen tror jag hon styrkt sina egna slutsatser av historieläsande med en liten fabulering. Vad hon nog inte inser är hur mycket över gränsen hon gått i sin iver att ge kraft åt sina egna åsikter. Finns det någon debatt kring hennes påståenden någon annanstans än här? För kommer det inte upp mer än här så tror jag tyvärr att hon kan komma undan med det.
Inte för att jag personligen bryr mig om tidigare regenter har varit homo i någon mån, men jag har enormt svårt för när folk styrker sina egna åsikter med lögner bara för att ge någon slags vetenskaplig trovärdighet åt något dom själva brinner för.
Eller också har någon sagt något på skämt som hon missförstått. Det hela känns en smula för absurt som enbart påhittad reklamploj.
Jag har skrivit en debattartikel men jag tror inte den kommer att bli publicerad. Min erfarenhet är att när man fabulerar ihop grymheter eller sexuella avvikelser eller en kombination av båda så får det brett utrymme i pressen. När sedan den seriösa sidan vill komma till tals och lufta sina åsikter blir det tvärstopp.
Kanske har Bengt rätt i sin sista kommentar. Även om den dåliga smaken av reklamploj inte riktigt vill lämna gommen…
Jag har fått svar från såväl Ohlson Wallin som ansvarige på Armémuseum. Återkommer med referat
Spännande. Det ser jag fram emot.
Som artikeln har noterats på Anbytarforum – så här var det:
http://www.karlxii.se/2009/07/29/den-queere-karl-xii-fjadern-som-blev-en-honsfarm/