Utur Littoven den 21 Novembris.

Resande ifrån thet Muscowitiske Lägret för Riga berätta / at Muscowiterne hade inryckt i then af the Swänska förlåtne Cobron Skantz / men hade råkat illa ut för the quarlemnade Minerne / hwilka förorsakt them stor skada. Czaren är redan ifrån sitt Läger afgången åt Petersburg / sedan han låtit begyna at inkasta Bomber i Staden.

För några dagar sedan blef här ett alment Bref upläst ifrån then nya Littowiska Fältherren samt Skattmästaren Pocey / uti hwilket han tillkiänna gifwer / at Konung Augustus har honom anförtrodt then Littowiske Krigsmachten / och ther jemte lemnat honom Skattmästare ämbetet til widare förordning.

Utur Curland den 17 Novembris.

Sedan Czaren wid sin ankomst i Lägret för Riga låtit begynna kasta Bomber in i Staden / blef ther med fulfölgt alt til eftermiddagen / tå Czaren samma afton begaf sig åter på Resan öfwer Dorpt och Petersburg åt Muscow. General Lieutenanten Bauer beledsagade honom ett stycke wägs / och säyas Fältmarskalken Scheremethoff samt Generalerne Allart och Bruse skola jemwäl resa efter åt Muscow til at bewista Czarens intog / hwilket förmenes skola ske wid ändan af Decembris månad. Somliga säys ock / at Konung Augustus / samt Printzen af Curland och månge flere Herrar lära göra en resa åt Muscow til samma tijd / men sådant hålles för wara uthan grund.

Här äro främmande Köpmän komne utur Riga / som berätta / at af the inkastade Bomberna en hade träffat en Officerare / och en Hustru / en annan hade sprungit sönder i luften öfwer Domkyrckian / men en del ther af hade slagit sig genom hwalfwet / och fallit neder framman för Altaret / en annan hade aldeles förderfwat thet så kallade Skeppare Härbärget / men likwäl ingen menniskia skadat / the öfrige alle hade gått öfwer Staden / och fallit in i the för Sandporten liggiande Skantzerne. Utur Staden blefwo ock Bomber utkastade / hwilke hade giordt temmelig skada på Wärcken / ther Mörsarne stå.

Warschaw den 20 Novembris.

Här är ett rychte ifrån Lemberg / som skulle man ther hafwa tidender / at Konungen af Swerige ännu wore i Bender / och wille blifwa ther öfwer hela Winteren / men sådant har här ingen wisshet. Äfwen wäl har man sagt / at någre 1000 Tartare redan wärkligen woro infalne i Muscow / men någre officerare / som nyligen äro komne ifrån Kiow / och hafwa warit in i Ukraine hos Cossaquiske Fältherren / försäkra / at man ther ey hade förnummit någon rörelse af Tartarne / förutan ett Zaporoviskt Parti / som hade warit in och bortdrifwit en hoop Boskap.

Eljest weta the at berätta / at Hospodaren af Walachiet blifwit fängslig förd åt Constantinopel / för thet / at han ey hindrat Ryssarne at innom Walachiske Gräntzen för en tijd sedan bortsnappa några 100 Swänska.

Siniawsky har låtit förstärckia Besätningen i Lemberg med 300 Man / til at wara desto säkrare för Woivodens af Kiow Potocky öfwerrumplande / hwilken med sine Tropper synes taga then wägen.

I förra wekan höls en Landdag i Lublin / ifrån hwilken någre Fulmächtige afskickades til Mentzicof til at göra honom heder wid hans resa genom Woivodskapet. Thetta blef så wäl af honom uptagit / at han förunte them en ansenlig eftergift på the Utlagorne / hwilka the til thet Ryska Förrådzhuset i Sendomir eliest skulle lefwerera. Mentzicof war den 13 hujus i Turobin / och fortsatte resan widare åt Jaroslaw / hwarest hans Fru tillika med Czar-Printzen wille ifrån Crakow honom möta. Thet hålles före / at thenne Printzens resa åt Tyskland torde blifwa upskuten til wåren / och at han jemwäl lärer resa åt Moscow til Intoget.

The Muscowitiske Tropperne här i Riket hafwa sig icke allenast inlagt i the Crakaviske och Sendomiriske Woiwodskapen / utan ock begynt utwidga sig til the Reuschiske / Beltziske och Chelmiske / så at de intaga alla andeliga Godzen / och lemna allenast the Konglige och Kyrckiogodzen åt Cron-Tropperne / hwaröfwer man begynner alment knorra / och redan ser / hwar på thet Ryska wäldet syftar. Missnöijet är mycket stort öfwer hela Riket / och tror man / at Konung Augustus för then orsaken skul är tilbaka rest åt Dresden.

Ett annat af den 24 Novembris.

Nu begynner åter then smittosamme Siukdomen hos oss wisa sig / förthenskul man blifwer förorsakat at förläggia thet stora mötet / som här hålles skulle / til någon annan Ort.

Stockholm den 28 Decembris.

I Skåne hafwa the Danske med 1500 M. inlagt sig i Lund / och säyes i alles 4000 Man draga sig sammaledes åt then siden / i upsåt / at inspärra Besätningen i Malmö / medan the Danske uptaga Spannmåhl och andra lifsmedel af Landet / och ther med fylla the 4 Förrådzhus / som the inrätta.

På andra sidan ligger Öfwersten Büow med 4 Compagnier af Fiendens Dragoner förskantzat på Wegeholm / och 7 Compagnier til Foot i Engelholm / hwilke ock en Skantz för sig upkastat / doch hafwa the på intet thera ställe ännu någr Stycken.

Sidste Brefwen ifrån Riga äro af den 26 Nov. Ändå hade the inkastade Bomberne ey giordt någon särdeles skada.

Utur Littoven den 7 November.

Zaren / som för 8 dagar sedan är rest igenom Preussen / wentes stundeligen til krigsmachten i Curland. Generalen Bauer förnimmes med sin del af krigsfolket wara gången öfwer Dünaströmen in på Lifländska sidan / och nalkat sig närmare in til Riga.

Then nya Littowiska Fältherren Pocey är til Brecest ankommen / och haar skikat 2 fulmächtige i thet Littowiska lägret til at emottaga tropperne.

Hela Mentzicofs del af Rytterit som ärnas åt Littowen / är gången i winterqwarter i thet Lidiska / Grodniska och Trochiska / och efter bristen på bröd är redan förut myckit stor / lärer thet ther igenom blifwa så mycket knappare.

Utur Curland den 13 November

Förleden Söndag höl Zaren sitt Intog i Mitaw / och sedan han ther ett par dagar uthwilat / reste han i onsdags therifrån igen til sitt läger för Riga at ställa nödig befalning om belägringen / hwarest han doch som man menar ey lärer sig länge uppehålla / utan fortsättia resan åt Petersburg och Muscow.

Utur Riga blifwer thet med stor häftighet skutit / så at the wärken / hwilka Muscowiterna hafwa upkastat i Cobron skantz / swårligen kunna hållas i stånd. Man säger / at Ryssarne lära som i morgon begynna at kasta bomber in i Staden / men i thet öfrige tror man / at wid thenne åhrstiden och nu infallne kölden the belägrande lära finna swårt belägringen med framgång at fortsättia / hälst emedan thessutan underhållet både för folck och hästar är ganska knapt.

Hertigen af Curland wäntes innan några dagar til Mitaw beledsagad af Generalen Rönne med något manskap til häst.

Landdagen här i landet är redan begynt / och blifwa någre fulmächtige utwalde til at resa efter Zaren och anhålla om lindring uti pålagorna / althenstund landet redan tilförende mächta lidit.

Warschaw den 9 Novembris.

The sidste brefwen hafwer intet något wist medbracht om Konung Augusti ankomst hit til Warschaw / utan hölle the mäste före / at han lärer ofördröyeligen begifwa sig tilbaka åt Saxen.

The Saxiske tropperne förläggas i thet Preussiska och Storpolniska i winterqwarter / och thes utan komma 5 Muscowitiska regementen under General Majoren Nostitz at stå i thet Marienburgiska och i Danziger Werder / til at ther igenom instängia then Swenska besätningen i Elbingen.

Woiwoden Siniawsky skulle såsom den 5 hujus anlända til Cronarmeen / och föra thensamma åt Reuschland i winterqwarter. Här säjes ock / at endel ther af redan skal wara rava förbi gången.

Mentzicof reste i förgår här ifrån åt Jaroslaw.

Stockholm den 21 Decembris

Ifrån Skåne förnimmes ännu ey annat / än at the Danske hålla sig stilla / doch säijes hafwa fått i land thet grofwa artilleriet / och at wilja ther med för Landscrona något begynna.

Man har ifrån Carlscrona / at en af wåra Capiteiner / benämnd Printz / som warit ute och med sitt skepp kryssat / har wid Bornholm råkat ett danskt orlogskiepp / hwilket strax tagit flychten åt Dantzigske sidan. Capiteinen hade det förfölgt alt til Putzig / hwarest det kommit på grund / och när folket warit bärgat / är thet af the Danska sielfwe i brand stuckit.

Brefwen ifrån Riga af den 20 Novembris medbringa / at fienden hade den 15 begynt kasta bomber in i Staden / och ther med fortfarit hela then dagen och något på Natten / hållandes stilla the twenne följande dagar; Men den 18 om middagen hade han åter begynt / och fortfarit den 19 så och den 20 / hwaribland han ock någre eldkulor inskutit / som itände ett och annat huus / men blifwit strax igen släckt. Ändå hade alt sådant / Gudilof förorsakat ringa skada.  Utur Staden sköts häftigt ut igen / hwarigenom fiendens werk temmeligen förderfwades / så at då redan 2 Mörsare på Cobron-sidan blifwit giorde obrukelige.

Stockholm den 14 Decembris.

Ifrån the Utlänske Orterne förefaller thenna gången intet at berätta / emedan then Tyske Posten är ey ännu ankommen. Ifrån Skåne är ey heller något föränderligit. Konungen i Danmark skalsielf wara ifrån Helsingborg tilbaka rest åt Köpenhamn / och tagit några 100 Man med sig af sitt Garde / somlige läggia ock några 100 Hästar ther til. Theras swåra Artollerie skal wid Helsingborg ännu ey wara uptagit / och ett Skepp / som warit lastat med Ammunitionen / har blifwit beordrat at gå tilbaka / efter ingen lägenhet woro wid thenne frosten at thet utlossa.

The hafwa i thet öfrige förlagt sig i Winterqwarter och skal theras tilstånd ey wara thet bästa / efter alle Öfwerlöpares enhällige berättelse / hwilke wäl redan öfwer 1500 til tahlet äro öfwerkomne.

Ett Parti har nyligen warit i Lund / och therifrån uthtagit en stoor myckenhet af Spanmåhl / förandes jemwäl bort med sig twenne Rådmän. Hwad i Biskopshuset / och i Professorernas Huus funnits / hafwa the jemwäl bortfört.

Ett af wåra Partier ifrån Christianstad har warit uthe / och öfwerkommit ett Danskt Parti / af hwilket the 16 bekommit til fånga jemte ett byte af 32 Wagnar lastade med åthskillige Maatwaror och några 100 Daler Silfwermynt i Penningar / hwilket alt the Danske hade af Bönderne uthprässat.

Generalen och Gouverneuren Grefwe Stenbock är ifrån Malmö rest åth Christianstad til the ther stående Regementerne / beledsagad af 500 Hästar. Som the Danske haft här om kunskap / hafwa the uthskickat ett Parti af 1500 Hästar at passa up the wåra / men the hafwa doch hwarannan ey råkat.

Ifrån Halmstad berättes / at Besättningen ther war med 900 Man til Foot / och ett Compagnie til Häst blefwen förstärckt.

Med ankommande Farkoster ifrån Riga har man / at Fienden hade den 14 Novembris om natten begynt kasta Bomber in i Staden. The hade ock den 17 ther med fortfarit / men man kunde ey wist weta / om the hade i Staden någon särdeles skada ther med förorsakt.

Reserapport från deltagande i konferens den 17—19 november 2009 i Moskva om Poltavaslaget och dess internationella konsekvenser

Den 17—19 november 2009 anordnade den Ryska vetenskapsakademiens (RAN) Institut för världs­historia och Kremlmuseerna en internationell vetenskaplig konferens med anledning av 300-årsminnet av slaget vid Poltava under rubriken Poltavaslaget och dess inter­nationella konsekvenser (Полтавская битва и ее международное значение. Юбилейная междуна­родная научная конференция, посвященная 300-летию Полтавского сражения).

Deltagare från svensk sida var professor Peter Ericsson, Uppsala universitet, universitetsbibli­otekarie Bengt Nilsson, Linköpings universitet samt PA/överste 1. gr Einar Lyth och PA/över­ste Bertil Wennerholm, Kungl. Krigsvetenskapsakademien, vilka också höll föredrag under konfe­rensen.

I konferensen deltog också professor Ola Teige från Universitet i Oslo, men den dominerades i övrigt av deltagare från Östeuropa: Ryssland, Moldavien, Polen och Ukraina. Anmärknings­värt nog deltog inga finländska eller baltiska historiker. Ett antal annonserade bidrag kom dessvärre att utgå av okänd anledning.

Konferensen inleddes med hälsningsanföranden av direktörerna för de institutioner som orga­niserat konferensen och för Vetenskapsakademiens Historisk-filologiska institut, för Statliga Ere­mitaget, S:t Petersburg, samt för de svenska deltagarna av ministern vid den Svenska ambas­saden i Moskva Torbjörn Sohlström.

Konferensen simultanöversattes den första dagen till och från engelska och följande dagar fick den svenska gruppen viss begränsad hjälp med översättning.

Konferensen hade den första dagen en genensam session, men var de följande två dagarna uppdelad på två sessioner med följande temata: Poltavaslaget som det yttrade sig på person­ligt, militärt och internatio­nellt plan (Полтавская битва в персоналиях, военных и международных реалиях) respektive Poltavasegerns yttringar i form av ceremoniella manifestationer och kulturminnen (Полтавская виктория в праздничном церемониале и памятниках культуры).

Från hälsningsanförandena kan noteras att dr Piotrovsky, Eremitagets direktör, framhöll det fruktbara samarbetet mellan institutionerna i anordnandet av konferensen, vikten av forskning kring troféer från krigen samt att en utställning om slaget vid Narva skulle följa i Eremitaget (som haft en ambitiös Poltavautställning tidigare under året). Han betonade att segern vid Poltava lade fast grundstenen för S:t Petersburg. Dr Isjenko från Vetenskapsakademiens insti­tut för världshistoria påpekade att 300-årsminnet gett upphov till flera konferenser: även i Orjol och i Poltava och att slaget varit ett väsentligt inslag i Rysslands, Sveriges och Ukrainas historia men att det framförallt bör studeras utifrån sin betydelse för europeisk historia. (Fjol­årets konferens om Lesnaja 1708 i Mogilev nämndes inte trots att den var större än någon av 1709 års konferenser.) Mini­ster Sohlström, Svenska am­bassaden, pekade på att det fanns betydligt fler ryssar än svenskar i salen och att historien om slaget tenderar att tolkas ur nationella perspektiv. Dr Petrov från Kremlmuseerna frågade reto­riskt varför vi samlats. Politiskt har många frågor i relationerna mellan länderna avgjorts sedan länge. Internationellt laddades det tidiga 1700-talets historieskrivning av de politiska strömningarna under 1930-talet och under det andra världskriget. Nu har 300 år gått och enga­gemanget kring händelserna borde kunna tonas ned. Förstahandstolkningen borde i dag kunna överlåtas från politikerna till forskningen.

Då en mer omfattande redovisning av innehållet i föredragen dels skulle innebära ett alltför omfattande arbete på reserapporten, dels sannolikt skulle få en begränsad läsekrets, följer här i stället några nedslag i temata i de föredrag som följdes av de svenska deltagarna. Den som är intresserad av föredragen hänvisas till det tryckta häftet med sammanfattningar: Полтавская битва и ее международное значение. Тезисы докладов юбилейной международной научной конференции, Moskva 2009. Texterna, utom  Lyths och Konovaltjuks bidrag, som kommer att tryckas i ett kommande nummer av den historieve­tenskapliga bokserien Edino­rog, återfinns på: http://www.kreml.ru/ru/main/science/conferences/2009/Poltava/thesis (eller hos konferensdeltagarna).

De ryska och svenska krigsmålen berördes i flera föredrag. De ryska var i första hand att säkerställa Rysslands oberoende i en situation där man var hotad från såväl Sverige i nordväst som Turkiet i söder (Rachajev), och i andra hand att bryta den inringning och barriär mot världshaven som de geografiska förutsättningarna innebar. I nordväst var primärmålet att åter nå Östersjön. (Artamonov, Vorobiov) För att få stöd för att nå dessa mål sökte tsar Peter i olika former samarbete med parterna i det samtidiga Spanska tronföljdskriget: Frankrike, Storbritannien och Tyska riket. (Malov) De svenska krigsmål som kom att diskuteras i kung­ens närhet under det stora nordiska krigets första del var närmast att erövra Kurland och från Ryssland Pskov och Novgorod och områdena upp emot Arkangelsk. (Nilsson)

Flera inlägg berörde Ukraina och kosackernas komplicerade roll under fälttåget samt Ukrainas öde efter Poltavaslaget. Graden av självständighet för Ukraina hade varierat under århundra­dena, men efter Poltava kom Ukraina att inordnas under den ryska kronan. Ett självständigt internationellt erkänt Ukraina uppstod först 1990. (Mininkov, Tjuchlib) I ett av föredragen analyserades hetmanens roll och befogenheter. (Sjtjerbak)

Många av föredragen gav en relativt ensad syn på den svenska arméns höga kom­petens, men också dess undervärdering av motståndarna grundad på de tidiga relativt lättköpta segrar­na. Å den andra sidan betonades de inledande katastrofala ryska motgångarna, som följdes av en succes­siv uppbyggnad av stridsteknik och moral i den ryska armén genom en strategi där man alltid eftersträvade att möta svenskarna i ett numerärt överläge. Härigenom skapades självför­troende och segervisshet i den ryska armén, vars stridseffektivitet successivt ökade under kri­get. (Wennerholm) Den svenska offensiva stridstekniken med prioritering av blanka vapen (”gå på-metoden”) möttes med en stridsteknik som betonade eldgivning från infanteri och artilleri. (Konovaltjuk och Lyth enligt forskningsresultaten från deras Lesnaja­bok. Professor Krotov, S:t Petersburg, som dock inte deltog, har dragit samma slutsatser i sin monografi över Poltava­slaget 2009.) Ryssarnas respekt för den svenska motståndaren framhölls också liksom tsarens försiktiga agerande.

I den ryska planmässigheten inför den svenska invasionen 1708 ingick utbyggnad av fältbe­fästningar för att förstärka försvaret. På grund av osäkerheten om var den svenska huvudstöt­en skulle komma att riktas, utbyggdes 1705—1709 en befästningslinje längs den dåvarande ryska västgränsen från Pskov i norr till Brjansk i söder. I förterrängen till denna linje, från Berezina över Dnjepr byggdes fältbefästningar vid flodövergångarna och tillämpades den brända jordens taktik samt tvångsevakuering av civilbefolkningen för att beröva den svenska armén underhållsmöjligheter.

När det gäller själva Poltavaslaget och förspelet till detta kunde noteras att det synes föreligga en större beredvillighet att diskutera styrkeförhållanden, de ryska fältbefästningarnas utseende och läge och annat, där man tidigare varit hårt bunden av den bild som skapats främst på grundval av den s.k. Peters plan. (Artamonov, Moltusov, Konovaltjuk/Lyth, Wennerholm.)

I flera inlägg betonades sammanhanget mellan utgången av Poltavaslaget och händelserna 100 år senare med det Finska kriget 1808—1809 och Sveriges förlust av Finland (Roginskij) samt att de tidigare ständiga krigen mellan Sverige och Ryssland ebbade ut under 1700-talet. Först efter Finska kriget 1808—1809 gav Sverige slutligt upp sina stormaktsambitioner.

Uppbyggnaden av den ryska ledningshierarkien med hjälp av bl.a. utländska officerare var föremål för särskilt intresse under konferensen; strukturellt (Tjernikov om det ryska generali­tetet, Zacharov om regementenas befälsrekrytering), förbandsinriktat (Papkov) samt inriktat på enskilda individer och deras öden (Kudzejevitj om Lacy och Brisjtjuk om Bruce).

När det gäller de två sidornas beväpning redovisades att de svenska blankvapnen: pikar, värj­or och bajonetter, var längre än sina ryska motsvarigheter. (Konovaltjuk) I flera ryska inlägg (Novosiolov m.fl.) framhölls dock att såväl den ryska som den svenska armén i hög grad var hänvisad till importerade vapen från främst Tyskland och Nederländerna och att dessa inte skilde sig nämnvärt från varandra. Skälet till denna vapenimport ska ha varit otill­räckliga egna resurser för vapentillverkning såväl i Ryssland som i Sverige. Dessa förhållanden var delvis förvånande för de svenska deltagarna och bör ytterligare undersökas.

Ett visst uppseende bland de svenska deltagarna väckte de nytagna fotografierna på en studs­are med vilken Karl XII enligt en rysk uppgift från 1891 skulle ha skjutits 1718, men som varit försvunnen sedan oktoberrevolutionen. (Jefimov)

Minnesåret har åtföljts av flera verk om slaget som publicerats eller getts ut i nya upplagor. Bl.a. har dokumentsamlingar med tidigare inte utnyttjade dokument tryckts. En sådan, avsedd att publiceras i december, från Ryska statliga arkivet för äldre akter (RGADA) presenterades. (Rytjalovskij) Tidigare publikationer har i vissa fall och på vissa punkter visat sig vara redi­gerade. Som exempel kan nämnas att uppgifter om Karl XII:s närvaro vid vissa ortodoxa gudstjänster tagits bort. När den nya dokumentsamlingen kommer torde den alltså ha en del nytt att ge.

Som framgått av programupplägget ägnades mycken uppmärksamhet från rysk sida åt triumf­tåget och andra yttre manifestationer av segern. De successiva ryska segrarna från 1701 och framåt åtföljdes regelbundet av segerfestligheter, då erövrade troféer och tagna fångar fördes genom Moskva och senare S:t Petersburg. (Aronova, Bolotin) Trofé­erna förde en ambuleran­de tillvaro mellan olika förvaringsplatser och ännu i dag föreligger en splittring av troféerna, där dock huvuddelen är i Statliga Eremitagets vård. Poltavatroféerna är emellertid inte beva­rade då praktiskt taget alla troféerna från fälttåget 1708-1709 förtärdes av en stor brand i Arsenalen i Kreml 1737. (Golovanova, Novosiolov, Wennerholm, Bespalov,)

Minnen i form av bevarade fälttecken, uniformspersedlar, vapen och musikinstrument upp­märksammades liksom ikonografin kring återgivandet av slaget och segerfesterna som följde. (Bykova, Jefimov, Tarasova, Plotnikov) Ett särskilt uttryck för tsar Peters framgångar var de nådevedermälen som utväxlades mellan suveränerna i Europa och skapandet av det ryska ordenssystemet. (Gavrilova) Även de dynastiska förvecklingarna med olika giftermålsplaner behandlades. (Morochin)

Krigsfångarnas situation i Sverige och Ryssland beskrevs och jämfördes. (Sjebaldina) Det kulturella utbytet som en positiv effekt av kriget berördes också. (Teige)

Av speciellt intresse och okänt för de svenska deltagarna var motsättningarna kring trofésam­lingarna under 1930-talet då den kommunistiska regimen visade ett minimalt intresse för des­sas historiska och museala värde och endast intresserade sig för vad de kunde omsättas i för värden på den internationella auktionsmarknaden. En rad höga chefer för Livrustkammaren i Kreml fick i Stalins utrensningar med livet plikta för sina ansträngningar att bevara samling­arna (Tutova). (Åtminstone några fanor från finska förband inköptes i detta sammanhang av finländska kunder.)

Ett bestående intryck av konferensen och andra intryck under Moskvabesöket var att manife­stationerna kring det ryska Poltavajubileet tydligt ingår i nationsbyggnadsprocessen för den Ryska federationen. Man är stolt över sin historia och vill föra ut den – nationellt och inter­nationellt. Poltavaslagets utgång fick avgörande betydelse för att den ryska moderniserings­process som drevs av Peter I skulle kunna fortsätta och utgör en av grundstenarna för den nu pågående processen. Detta förhållande är inte nytt och motsvarande yttringar förekom såväl under kejsardömet som under sovjettiden, men har fått ny aktualitet. Som extremt exempel kan nämnas den populärhistoriska faktaboken Vivat Rossija! vilken har utgivits med anled­ning av trehundraårsminnet av Poltava. Boken som är rikt illustrerad i färg förhärligar tsar Peter och har gott om heroiska bilder men även bilder i Åberg-Göranssons anda, några av dem saxade direkt ur boken Karoliner. Ett annat tecken på den betydelse som fästs vid 1708—1709 års fälttåg var att f.d. talmannen för den ryska duman och ryska högre officerare i uniform ingick i panelen vid den ovannämnda konferensen i Mogilev, vilken organiserades av Vitryska Utbildningsministeriet, Verkställande kommittén i Mogilevs län, Vitryska För­svarsministeriet, Vitryska Nationella Vetenskapsakademiens historiska institut samt Mogilevs Statliga Kulesjovuniversitet i vars lokaler konferensen hölls.

I Sverige däremot har inställningen till Karl XII, hans ryska fälttåg och inte minst utgången vid Poltava förändrats under intryck av andra förutsättningar under århundradena. Genom den nya skolans framväxt i början av 1900-talet och utnyttjandet av dess tolkningar av dessa histo­riska fenomen i nationalistisk propaganda och i svensk inrikespolitik kom de att mer eller mindre sättas i karantän som historiska forskningsobjekt. Denna beröringsångest kom att bry­tas först med Peter Englunds läsarsuccé Poltava 1988. (Ericsson) Man kan i detta samman­hang notera att inte vid någon av de fyra nämnda konferenserna har en enda svensk yrkeshi­storiker deltagit för att presentera egen forskning om fälttåget eller slaget. Konferenserna har visat att det finns gott om outnyttjat källmaterial som kan utnyttjas för fortsatt utredning och kritisk granskning av fälttåget.

Warschaw den 4 Novembris.

Man hade förment / at Konung Augustus skulle i thessa dagar hit ankomma / som ärnat war / men thet spörjes med then nu anlände posten ifrån Thorn / at bemelte Konung är ännu med hela Hofstaten ther qwar / och at thet woro mycket owist / när han skulle begifwa sig hit åt. Generalen Goltz kom hit i förgår / och Mentzicof wäntas idag eller morgon.

Winterquarteren så wäl för the Ryske / som the Sachsiske och Polniske Tropperne äro nu inrättade / och är General Majoren Cosboth med the Sachsiske Drabanterne hitkommen / hwar af 2 Compagnier äro förlagde i Prag och the andra Förstäderne / men the öfrige läggas i grannskapet här omkring / på thet the i hast måtte kunna sammandragas.

Thet skrifwes eljest ifrån Thorn / at Konung Augustus bortgifwit alla the förnähma ämbeten / som af Konung Stanislaus warit förlänte / så at icke en af samma parti blifwit ther wid bibehållen / om skönt the eljest för theras personer nutit nåd och tilgift. Then Littoviske Skattmästaren Pocey är blefwen Littowisk Fältherre / och äro altså både Sapieha och Wiesnoviesky therifrån afstängde.

Thet skrifwes ifrån Lemberg / at Cron-General-Wachtmästaren Potocky / som här warit flychtig för Muscovietrne / har ther med Cron-Fältherren hållit samtal / och begifwit sig sedan ther ifrån / som man tror / åt Schlesien.

I Lublin är en Landdag hållen / på hwilken Fulmächtige äro utwalde så wäl til Konung August / som til Czaren at föreställa them bägge hela Woiwodskapets undergång / och anhålla om någon lindring uti Lifsmedels lefwererande til thet Förrådzhuset / som för Muscoviterne uprättas i Sendomir.

Sidste Brefwen ifrån Crakow medbringa / at Woiwoden af Kiow Potocky war natten för Postens afgång med the under hans anförande stående Konung Stanislai Tropper tijt ankommen / och hade strax twungit Staden til at erläggia en summa penningar / hwaruppå han i största hast satt sig öfwer Weichseln / och togat sin wäg. Han hade berättat / huru han wid Schlesiska gräntzen hållit en trefning med Generalen Goltz / hwilken förment sig kunna honom ther innesluta / men han hade lyckeligen slagit sig igenom.

Ifrån Podolien berättas / at en stor myckenhet Turkar och Tartare drogo sig tilsamman wid gräntzen / men man wiste ey om thet woro ansedt på ett fredzbrott med Muscoviterne / eller eljest til at befästa Gräntz-orterne.

Om Konungen i Swerige hade man ther allenast owissa tidender.

Stor-Polen den 19 Octobris.

Woiwoden af Kiow Potocky kom den 10 hujus til Krotozin / hafwandes lemnat efter sig Footfolcket. Den 11 togade han widare åt Ostrezescow / hwarest han mötte Generalen Pflug med ett starckt parti Ryssar / och efter han ey fant sig strack nog at wåga med honom en träffning / drog han sig undan åt Oldalanow / lemnandes åt fienden några Trosswagnar / som ey hinte följa honom. Men han war knapt kommen berörde Stad förbi / förr än Ryssarne kommo efter honom / då han beordrade Konungens Drabanter och några Polniske Compagnier under öfwersten Dobrosolowsky at gripa dem an. Thesse Tropper höllo sig så wäl / understödde af Generalen Smigelskys Regemente / at the efter några timmars fächtande drefwo fienden tilbaka. Förlusten på Muskowitiske sidan stiger til 1500 Man / men är theremot hel ringa på Woiwodens sida.

Efter thenna Träffningen drog sig Woiwoden ännu samma natt in åt Slesien / och then följande dagen tog fienden bort Footfolcket som blifwit efter / til antalet 200 Man / de öfrige fölgde honom in i Slesien. Fienden gick honom förbi owettandes / och Woiwoden kom sedan bak uppå honom igen wid Byzina / hwarest han åter honom anföll / och en stor del nedergiorde. Man menar / at Woiwoden drager sig åt Ungerska sidan / til at möta Konungen i Swerige.

Stockholm den 7 Decembris.

Med then nu ankomne Tyska Posten har man ifrån åtskillige Orter then hugnesame efterrättelse / at Hans May:t wår Allernådigste Konung är wärkeligen på resan hemåt stadder.

Ifrån Skåne förnimmes intet föränderligit / utan at the Danske Tropperne blifwit omkring helsingborg i quarter inlagde / och at Konungen af Danmarck sielf skal wara gången öfwer åt Köpenhamn.

Wid Götheborg är ett Danskt Skepp lastat med några 1000 Tunnor Spannmåhl af storm indrifwit / som kommit the wåra til godo.

Stockholm den 30 Novembris.

För samma orsak skul / som sidst omrördes / är jemwäl thenna gången intet at berätta. Brefwen ifrån Riga af den 12 hujus innehålla / at man til then dagen ey märckt något särdeles föränderligit wid Fiendens wäsende / föruthan thet / at han tå mehr och mehr Farkoster med Lifsmedel til sig bekommit / och at ett starkt utskott af Krigsmachten war gångit in åt Landet / twifwels uthan at upsökia alt hwad ock så ther til underhåld för them finnas kunde: Czaren hade warit tijt til theras Läger förwäntat / men thet berättades / at han på wägen / wid Pass 20 mijl ther ifrån uthaf wisse tidender / som honom tilhanda kommit om Tartarernes infall i Ryssland / blifwit föranlåten at wända om igen: Man hade jemwäl af Kunskapare förnummit / at Generalen Gallizin / som med en del af Ryska Tropperne warit kommen redan igenom Littoven / hade för samma orsak skul fått befallning at wända om tilbaka igen: i thet öfriga syntes wäl / at Scheremethoff foro fort med sina Författningar / hwaremot man i Riga giorde all behörige anstalter.

Ifrån Revel och Pernow berättas af den 10 hujus / at Ryske Partier ströfwade allestädes i Landet ther omkring / och plundrade hwad them förekommer.

Wiborgiske Brefwen af den 18 hujus innehålla ey något annat föränderligit / än at Admiralen Opraxin / och General Majoren Bruce woro med 13 Regementer tilbaka komne til Petersborg.

I Skåne beror thet ännu wid thet förra. Öfwerlöpare ifrån then Fientlige Krigsmachten wid Helsingborg berätta / at the Danske blifwit twungne at draga sig något ifrån theras förra Läger / emedan the ther stått i watn och orenligheten alt til Knäs / hwar igenom / så wäl som brist på Lifsmedel / siukdomar woro ibland them / och at the både på Hästar och Manskap lida märcklig afgång. Den 12 hujus hade bägge Drotningarne och 2 Printzar kommit ifrån Köpenhamn öfwer til Lägret / men efter 2 timars tijd rest til baka igen. Thet berättas jämwäl / at the Danske skola ärna befästa Helwsingborg / samt til Landz och Watn belägra Landzcrona / men the hade äntå ey fått öfwer til sig thet grofwa Artolleriet.

Inwånarne i Helsingborg och ther omkring hafwa måst afläggia hos Konungen i Danmarck theras trohets ed / och til at locka flere till sig är en Paulin wid namn / som för thetta warit Häradzhöfding i Skåne / men för sina grofwa förgripelser skul blifwit dömd ifrån tiensten / nu af Konungen i Danmarck förordnat til Landzdomare öfwer Skåne / så ock en Capellan i Helsingborg til Kyrckioherde och Probst / samt en annan Borgmästare i then Swänskas ställe. Om någon på landet ther omkring flychtar ifrån theras Gårdar / så låta the Danske uthtröska säden / och föra then bort.

En Dansk Farkost / som ärnades med Lifsmedel til theras Läger / är til Malmö blefwen upbracht / och Köpmannen samt Båtsmännerne fastsatte.

Ifrån Siösidan höres ey något särdeles.

Fyra Swänska Fregatter / som kryssat i Siön / och ther ey blifwit något fientligit warse / hafwa om natten emellan den 16 och 17 hujus ankrat under Hanöö utan för Carlshamn / men på undfången kunskap / at ett Danskt Örlogsskepp med 8 andra små Fartyg / hwilka thet beledsagat / woro sedde i Siön / hafwa the den 18 bittida lupit ut på Jagt / wäntandes man at förnimma theras förrättande.

Stockholm den 23 Novembris.

Emedan then utländske Posten är ännu ey ankommen / så är ifrån the öfrige Europäiske orterne thenna gången intet at berätta.

The sidste brefwen ifrån Riga af then 29 Octobris medbringa / at the Muscowitiske Troupperne kommo med partier och ströfningar så wäl i Lifland / som i Curland alt närmare / och bortförde the mäste / som the af inbyggiarna öfwerkomma / sökiandes at hindra införslen af hwad som ifrån landet ärnade inbringas i Riga / hwar af likwäl efter hand en god deel inkommer.

Generalen Bauer war med sina tropper wid Dubenau gången öfwer Dünaströmen åt Lifländske sidan / och widare fortsatte sitt togande in i landet / hafwandes den 24 satt sig wid Suntzel : Scheremethof nalkade sig ock på then Curlänske sidan : Ett fientligit parti hade samma dag wijst sig emot Riga på andra sidan om Dünaströmen / men blifwit af wåre strax afdrifwit. Den 27 hade ett starckt parti til häst åter wijst sig på andra sidan / och hade man samma dag haft efterrättelse utur Littowen / at Hufwudkrigsmachten / som på åtskillige wägar warit fördelt / jämwäl antogade / skolandes theras Artolerie wara i Polotsk ankommit: I Riga blef ther emot all behörig anstalt och författning giord af Hans Excellence Kongl. Rådet och General Gouverneuren Herr Grefwe Strömbeg / så att man genom Gudz nåd och bistånd hoppades kunna bemöta hwad som förefaller.

Brefwen ifrån Wiborg af den 7 hujus innehålla / at på then sidan är alt stilla. Ther på redden war en Rysk Farkost komen / som hade några 80 Swänska fångar at öfwerföra / hwilke blifwit tagne wid Pultawa / och genom Muscow och Novogrod warit til Petersburg försände / hwarunder en Capitain / en Lieutenant / 3 Präster / 3 Under-Officerare / en Fältskär och the öfrige Gemene af åthskillige Swänska och wärfwade Regementer / the mäste aldeles löösgifne för theras förlammade tilstånd skul / efter the ey mer kunna tiena / men någre med wilkor at blifwa emot härwarande Ryska fångar utbytte.

Ifrån Skåne har man intet föränderligit. The Danske stå ännu wid Helsingborg stilla / och kan theras egentlige upsåt ey erfaras. The lida stor afgång på hästar / och löpa månge ifrån them öfwer. The Swänske Regementerne til häst stå wid Christianstad.

Wid Norske gräntzen är ännu ey något inbrott skedt / ehuruwäl thet länge warit sagt / at the stodo ther til färdige / och hade en Brygga til redz / til at lägga öfwer Swinesund / hwilken doch wid sidsta Brefwens afgång ey war titförd / utan låg äntå på platzen / ther hon är bygd. Man förhoppades å then sidan ännu någon tijd få wara i fred / efter thet fientlige Manskapet har för brist skul på underhåld dragit sig längre tilbaka in i landet / och Spanmåhlen ther inne är mächta dyr.

Nu är en Post-Jacht kommen ifrån Riga / och har medbracht Bref af den 10 hujus / Fienden hade med sitt Footfolck kommit närmare den 2 hujus / och hade Scheremethoff tagit sitt Hufwudqwarter wid Jungefernhoff. I the följande dagarne war en del af Artolleriet / och någre Strussar med Lifsmedel ankomne / men äntå ey något widare företagit: Czaren sielf war den 9 til Lägret förwäntat.

Utur Littoven den 18 Octobris.

The Ryske Tropperne äro nu mästedels här igenom landet åt Curland aftogade under Fältmarskalken Scheremethoff samt Generalerne Repnin / Allard / Bauer / Belling och flera / ståendes emellan Bausk och Creutzburg / allenast Generalen Rentzel är med något Manskap ännu tilbaka blifwen i thet Vildomiriske.

Generalen Furst Gallicin är ey / som sidst berättades / gången åt Kiow /utan har med sitt beredna Footfolck dragit sig ifrån Cauen åt Polangen / til at ther afwänta Czaren / hwilken ifrån sammankomsten i Marienwerder ärnar sig till Krigsmachten i thesse qwarteren / och så widare åt Petersburg och Muscow.

Alle the Swänske Tropperne / som warit i Curland / äro ingångne i Riga / hwarest gode anstalter spörias wara giorde til ett tappert motwärn. Samma orts belägring lärer wid thenna åhrstiden blifwa mächta swår / emedan Dünaströmen redan begynt frysa / och althenstund både Curland och Littoven äro af the Swänska giorde hel kale / så synes then Ryske Krigsmachten omöyeligen kunna länge bestå af  the Förrådshus / hwilke här och ther äro uprättade.

Thet Sapiehiske huset synes wara aldeles i nåd antagit hos Czaren och Konung August / och står allena ther hän / om thet får behålla thes förmoner och ämbeten / i synnerhet them / som af Konung Stanislaus äro förlänte. Then utskickaden / hwilken ifrån thetta huset warit hos Fältmarskalken Scheremethoff / har haft god förättning / och erhållit skydde Bref för alla Godzen / som samma huus äro tilhörige.

Warschaw den 19 Octobris.

Konung Augustus är ännu i Thorn / och har ey infunnit sig med Czaren til samtalet i Marienwerder. Men han har fölgt Czaren utföre til Culm / hwarest i negden the Sachsiske Tropperne stått färdige til at mönstras.

Han hade försäkrat the Polniske Herrarna / som äro i Thorn / at han ey skulle följa Czaren längre än til Culm / och at han wille til den 16 hujus åter infinna sig hos them /  tå ock Winterqwarteren för alla Tropperne skulle blifwa inrättade. Man märcker theraf / at någon särdeles rörelse med TRopperne ey lärer mehr ske i åhr.

Konungen har eljest för sin afresa åt Culm bortgifwit åtskilliga höga ämbeten / både andelige och werldzlige / och hade the närwarande Herrarne beslutit at låta igenom ett alment Bref förkunna alla Woiwodskaperne Konung Augusts återkomst i Riket / hwilken man doch wet ey wara af alla med lika ögon ansedd.

Så snart indelningen med Winterquarteren är förrättat / wille bemelte Konung begifwa sig hijt åt Warschau / och innan kort sammankalla Ständerna til en allmän Riksdag.

Utur Preussen den 25 Octobris.

Czaren och Konungen i Preussen hafwa alle the dagarne / som the i Marienwerder warit tilsamman / lefwat i största förtrolighet / och menar man / at ock mycket warit talt om Fredzwärcket / hwilket tiden måste utwisa. Czaren reste i förgår ifrån Marienwerder åt Lifland / men Konungen i Preussen i går åt Berlin.

Konung August har ey warit med til thenna sammankomsten / och talas mycket åtskilligt om hans wärck. Han har ett stort misstroende til många af the stora Herrarna / hwilke fuller wäl emot honom sig utlåtit / men theras trohet torde ey längre wara / än the rådeligit finna / förthenskul the ock mycket afstyra och undwika / at ett möte af Riksens råd ey må hållas.

Woiwoden Siniavsky skal och wara ganska missnögd / och wil ey med Cron-Armeen sammanfoga sig med Konung August.

Man talar mycket om Konungens i Swerige abtogande åt Pohlen / och at Generalen Goltz för then orsaken skul skal draga sig tilbaka upåt.

Woiwoden Potocky står wid Schlesiske gräntzen / och hotar at inbryta i Sachsen. Här har warit ett rychte / at han skulle wara af Goltz slagen / men thet blifwer ey bekräftat.

Stockholm den 16 Novembris.

The sidste tidenderne utur Skåne medbringa / at the Danske sig uti Helsingborg inlagt / och har Konungen sielf sitt qwarter i Staden. En del af Rytteriet skal ock wara utskeppat wid Stadzbryggan.

Ett Parti har satt sig wid Ekebro (?) / som är en liten Ström och Pass på Christianstad wägen 5 fierdedels mijl ifrån Helsingborg. The föregifwa wilja ofördröyeligen angripa Landscrona och sedan Halmstad. I medlertid hade the äntå intet långt rört sig / utan höllo sig alt wid Stranden / och i thet öfrige betalte alt med reda penningar.

En stor skada är skedd på theras hästar / och sökte the at köpa up någon myckenhet til ersätning / men the skulle ey myckit finna / efter hästarna woro förut af wåre egne mäst uptagne.

Om Hans Kongl. May:t wår allernådigste Konung äro ifrån Breslaw the tidender inkomne / at en Armeniansk Köpman har ther upwist ett Bref daterat den 19 Septembris i Gaczow / en Turckisk Stad i Moldavien wid Strömen Scheret / innehållandes / at Hans May:t war dagen tilförende tijt kommen med 3000 Man af sitt folck / och trodde man / at resan skulle widare fortsättias åt Siebenbürgen.

Brefwen ifrån Wien af den 20 Octobris försäkra ther wissa tidender wara inlupne / at Hans May:t war igenom Moldavien til Marosh i Siebenbürgen ankommen.

Som illustrerande exempel tog Villius (s. 169, fotnot 44) en passus som i Sjöbergs utgåva från 1913 lyder så här (s. 62):

”Men Lagercrona sade sig hafva bättre uppsats på vägarne, än den jag honom gaf, hvilken jag ville se på, som han mig lofvade, gick bort och kom ej mer igen, utan jag fick tidningar, att han var bortmarcherad, hvarföre jag väntade til andra dagen, då H. M. med sin armée kom, då H. M. fick ett bref af Lagercrona, som H. M. gaf mig att läsa, däruti general major Lagercrona skref, att han stod på ett bohlvärk, och att han hade fått en genväg till byen Lessna vid Betzets strömmen.”

Villius konstaterar att F. 140 här har ”felwärck” istället för ”bohlwärck”, medan F. 139 (en B-version) har ”fohlwärck”. Han drar av detta slutsatsen att både A-versionerna och B-versionerna kan innehålla likartade fel och att det i originalet sannolikt har stått ”bo(h)lwärck”.

Här lär dock Villius ha gjort sig skyldig till en felaktig slutsats. Det riktiga torde vara det polska ”folwark” (ty. Vorwerk, motsvarande lat. latifundium), alltså ett storjordbruk. Det passar betydligt bättre in i sammanhanget och feltolkningen ”bohlwärck” har sannolikt helt enkelt uppkommit genom att någon av kopisterna inte har varit bekanta med termen ”folwark”.

Om detta betyder något nämnvärt för tolkningen av de olika redaktionernas värde är väl mera osäkert, men det visar i alla fall betydelsen av att vara vaken för att de karolinska dagboks- och memoarförfattarna influerades av språkbruket i de områden de tågade igenom.

Utur Littoven den 14 Octobris.

Then Moscowitiske Generalen Först Gallizin / som har stått omkring Cauen med 10000 Man / är med samma Tropper i hastighet upbruten och gången åt Kiow. Wid sin afresa lemnade han Befalning åt Generalen Dolgarucka at i Vilda af Judarna utfordra 24000 Riksdaler / af hwilken summa berörde General ingen ting wil förminska / utan drifwer häftigt på at hon med thet skyndsammaste må utbetalas. Man wet ey wäl orsaken til thenna strängheten / menandes en del / at Judarne äro beslagne med bedrägerie och förrädarerie / men somlige säya / at en Jude / som har at göra med Landränteriet / har låtit plundra några Muscowitiska Köpmän. Ehuru ther om är / så har man insatt några af the äldsta / och förmögnaste Judarna / och lärer them ey löösgifwa / förr än hela ofwanrörde summa är betalt.

I Vilda måste Borgerskapet dageligen förpläga Besättningen / och thessutom äntå lefwerera andra Lifsmedel til Förrådshusen / hwilket fuller ey länge lärer kunna wara / altenstund hwarken i Staden eller på Landet någon Spanmåhl mehr är til finnandes.

Warschaw den 9 Octobris.

Then Muscowitiske Generalen Rönne / och General Majoren Bukowsky kommo i förgår hijt / och fortsatte i går theras resa til  Czaren åt Thorn. Then förre wiste berätta / at then unge Printzen af Würtemberg / som o slaget wid Pultava blef til fånga tagen / och af Czaren åter lösgifwen / är på hemresan åt Tyskland i Dubno af en hetzig siuka afleden ; then andre / hwilken efter then Pultaviske Träfningen förfölgt the Swänska in på Turckiska gräntzen / och them sedan i negden af Bender uppassat / men för 4 wekor war ther ifrån afrest / wet säya / at Konungen i Swerige äntå war i Bender: Sina Tropper har thenne Vilkovsky lemnat qwar uti Cron-Wachtmästaren Potocky Godz i Podolien med Befalning / at them såsom en fiende hantera.

Ifrån Thorn har man ey något widare / än at bägge Fältherrarna woro den 1 och Mentzicof den 2 hujus tijtkomne / och at ett Krigsrådslag ther efter hållas skulle.

Utur Preussen den 17 Octobris.

Sedan Czaren igenom en Enspännare förnummit / at Konungen i Preussen war i förgår til Marienwerder ankommen / begaf han sig med hela sitt följe / bestående af åtskillige Generals personer / ifrån Thorn / och kom i går til Marienwerder / hwarest han af Konungen / som uti en kostbar wagn for emot honom neder til Weichseln / blef mycket wänligen emottagen / och på högra sidan sittiandes for in i Staden / åkandes Herr Keyserling / som warit Kongl. Preussisk Envoye i Muscow / med framman uti. Borgerskapet war i ordning upstält på bägge sidorna om gatan / och wid utstigandet utur wagnen sköts en tredubbel Salva af ett Regemente til Foot / som til at hedra sammankomsten war tijt kommen.  Man wet ännu intet / om Konung Augustus kommer tijt med / och huru länge ofwanrörde bägge höga Hufwuden lära sig ther  uppehålla.

Wid Czarens Tross äro 200 Hästar / hwilka säyes wara ärnade at strax afskickas åt Curland / doch lärer then för them nödige Fordenskapen genom hela Preussen alt til then Curländska gräntzen på begäran blifwa lefwererat.

Man förnimmer utur Littoven / at man ther har säkre Bref utur Ukraine / huru Konungen i Swerige redan wore med några 1000 Tartare i antog åt Pohlen / och at ett wärckeligit infall woro af samma Folckslag skedt på then Muscowitiska gräntzen / om hwilket man likwäl med nästa post wäntar ytterligare wisshet.

Stockholm den 9 Novembris.

Man har erhållit the oförmodade tidender / at Konungen i Danmark förklarat krig emot hans Kongl. May:t wår allernådigste Konung / och har i förra wekan i egen person medh en krigsmacht til häst och foot giordt landstigning på Skåne. Man hade ey kunnat tro / at högbemälte Konung utan någon then ringesta gifwen orsak skulle wilja bryta then naboliga wänskapen och Freden / och alenast af den olyckan / som wår allernådigste Konung och thess Krigsmakt i thetta åhret wederfaren är / taga anledning at under Hans May:tz frånwaro afgifwa en ny fiende. Men man bör hafwa den säkra förtröstan / at den rätferdige Guden lärer wälsigna wår allernådigste Konungz wapn och de författningar / som til riketz förswar giorde äro / och hugna oss snart med Hans Kongl. May:tz högt önskade återkomst / så at med Guds hielp och bistånd alt lärer winna ett lykeligit slut.