Nätverket Armfeldts karoliner har bl.a. ordnat så att det finns 6 karolinercenter och 6 infopunkter efter marschvägen, och har tagit fram en broschyr med kartor. Bakom nätverket står det jämt-trönderska utvecklingsbolaget Naboer, som samarbetar med flera kommuner i gränstrakterna, turistföreningar, Armémuseum i Stockholm och andra muséer i Sverige och Norge, de båda ländernas försvarsmakter, föreningar och företag med koppling till karolinerprodukter.

I samarbete med Canadian Institute of Ukrainian Studies vid University of Alberta, Kennan Institute at the Woodrow Wilson International Center for Scholars kommer Harvard Ukrainian Research Institute (HURI) att behandla Poltavaslaget för 300 år sedan med en internationell konferens.

En tyngdpunkt vid konferensen blir minnet av hetman Ivan Mazepas död i september 1709. Det blir deltagare från Ukraina, Förenta Staterna, Sverige, Österrike, Kanada, Tyskland, Skottland, Italien och Ryssland. Sammanlagt kommer 25 papers att presenteras.

Poltavaslaget var en geopolitisk händelse av stor betydese och detta kommer att skildras under de två dagarna.

HURI:s konferens indelas i sessioner: historiskt minne, myt och fakta kring slaget och synen på Mazepa som människa, fältherre, nationalhjälte, älskare, och rollen som europeisk inspiratör i Ukraina. Arkitektur, musik, konst och litteratur kommer att behandlas.

Vissa kommer naturligtvis alltid hävda att det var ett mordanslag, företrädesvis med en kulknapp, andra att det var en obskyr liten järnkula, som tillverkades i framtiden och med tidmaskin skickades tillbaka till norrmännen lagom till den svenska belägringen, som susade genom Karl XII:s huvud den där ödesdigra kvällen. Sedan må man skriva hur många övertygande böcker man vill om saken. Palme mördades av Säpo, Kennedy av CIA och Karl XII av konspirerande generaler. Amen!

Intresserade beger sig hit och läser artikeln: Japetus Öga.

Anfallet mot Norge var ett led i Karl XII:s ambition att återupprätta Sverige som stormakt. Efter den svenska arméns nederlag i Poltava 1709 hade Sverige inte bara förlorat de östra provinserna, utan även en stor del av sin politiska betydelse i Europa. Detta ville Karl XII ändra på och ett anfall mot Norge var tänkt att bli lösningen. Det som var tänkt att bli Sveriges pånyttfödelse som militär stormakt skulle dock visa sig bli det definitiva slutet på alla sådana planer. Med Karl XII:s död utanför Fredriksstens fästning den 30 november dog också stormakten Sverige.

I den lilla byn Duved samlades 10 000 soldater och lika många hästar och kreatur. I hela Jämtland bodde endast 14 000 människor. Efter en lång krigskampanj kantad av svält och umbäranden men utan egentliga slag, segrar eller förluster retirerade den Jämtländska armén till Jämtland. Nyåret 1718/1719 gick armén över Sylarnafjällen där en fruktansvärd snöstorm tog 3 000 soldaters liv. Katastrofen har lämnat efter sig otaliga berättelser om plundring och mänsklig tragedi, minnesmärken och gravplatser.

I den jämtländska armén var de flesta från Finland men dryga tusentalet kom från Jämtland. En av dessa var Nils Arvidsson Dullfier. Med på fälttåget var också hans 21-årige son Albrekt. Nils var 52 år gammal och veteran och hade överlevt fälttåget. Nu skulle han få komma hem till sin fru Maria. Hon var hans andra fru, den första hade dött och Nils hade tagit hand om Albrekt tills han blev gammal nog att gå in i armén. Vid gränsen, en dagsmarsch från den svenska byn Handöl, tog krafterna slut för Nils och han dog på fjället av köld och utmattning. Beskedet om makens död fick Maria från Nils son Albrekt.

Vid 33 års ålder fann sig Maria ensam som nybliven änka. Hon och Nils hade inte haft några barn tillsammans och efter en tid fattade hon och Albrekt tycke för varandra. Eftersom hon ej var hans biologiska mor såg de inget fel i det de gjorde och hösten 1720 födde hon Albrekts barn. Det nyfödda barnet var svagt till hälsan så prästen tillkallades för nöddop och det var då det stod klart för alla att hon hade barn med sin styvson. Prästen förde saken till tings där de, trots att de ej var släkt genom blodet, åtalades för blodskam. Lagen var entydig på denna punkt, straffet måste bli döden genom halshuggning. Den 19 juli 1721 avrättades det unga paret.

Minnet av detta tragiska krig lever kvar i den jämt-trönderska gränsbygden. Många soldater i den Jämtländska armén hade både släkt och vänner i Norge. Kanske är det därför minnet fortfarande lever, efter snart 300 år. Historien är starkt förknippad med Sylarnafjällen och STF arrangerar varje år sommar- och vinterturer med karolinernas dödsmarsch som tema. Deltagarna får garanterat ett nytt perspektiv på begreppet fjälltur.

Pressmeddelande från: Jämtland Härjedalen Turism
Artikeln ursprungligen publicerad: 070311